Bakgrunden till uppsatsen är det förändrade frilufslivet i Sverige, från traditionellt ideellt till att bli mer präglat av kommersiell naturturism med fler och nya typer av utövare. För att undersöka denna förändring användes purismskalan, ett verktyg för att klassificera friluftsbrukare och deras preferenser av orörd natur. Den ena ytterligheten, purist, vill att naturen ska vara orörd, med få andra människor runt omkring och få spår av mänsklighet över lag. Den andra ytterligheten, urbanist, föredrar ett bekvämt friluftsliv med mycket service och tillrättalagda anläggningar. Mellan dessa finns neutralister, vars preferenser har delar av båda ytterligheterna på skalan.

Uppsatsen är en fallstudie av Färnebofjärdens nationalpark som med hjälp av studier av gästböcker, fältobservationer och dokumentanalys av hemsidor undersöka om det går att se en förändring av friluftsideal över tid. De äldsta gästboksinläggen i studien är från 1970-talet. Under denna tid dominerar purister i studieområdet. Detta förändras i samband med nationalparksbildandet 1998 då besöksantalet ökar, men nästan enbart i form av urbanister och neutralister. Utbredningen av typ av besökare ser olika ut i studieområdet. De platser som tidigare dominerades av purister är fortfarande platser som dessa helst besöker. Idag är det dock fler urbanister än purister i de områdena. Dokumentanalysen av hemsidorna visar att nationalparken tidigare vänt sig till purister, men idag (2021) har både nationalparkens och naturturismföretagens hemsidor neutralister och urbanister som målgrupp. Kommunikationen är mer genomarbetad 2021 vilket tyder på att det är ett viktigare område nu än förr.

Karta med fördelningen av olika typer av besökare enligt purism-skalan 1972-2021. Karta: Richard Petersson.

Uppsatsen i sin helhet finns att läsa här.